Du är härFrågor och svar
Frågor och svar
Här har vi samlat svar på vanliga frågor om offentlig upphandling så att du enkelt ska kunna hitta den information du söker. Har du andra frågor eller vill ha mer information om något kontakta Upphandlingsstödet via e-post upphandlingsstodet@kammarkollegiet.se.
Frågorna är indelade i kapitel som motsvarar stegen i upphandlingsprocessen. I svaren på frågorna utgår vi ifrån de regler som gäller nu. Observera att andra regler kan gälla för upphandlingar som påbörjades före den 15 juli 2010. När det i frågorna och svaren talas om upphandlande myndighet avses även upphandlande enhet om inget annat framgår av sammanhanget.
Kategorier
Förberedelse
- Allmänna frågor
- Tröskelvärden och A- och B-tjänster
- Upphandlingsförfaranden under tröskelvärdena och av B-tjänster
- Upphandlingsförfaranden över tröskelvärdena
- Upphandlingsformer som kan tillämpas både över och under tröskelvärdena
- Projekttävling
- Koncessioner
- Allmänt om ramavtal
- Inköpscentral och statliga ramavtal
- Förfrågningsunderlag
Genomförande
Efter upphandlingen
Övrigt
Grundläggande regler /Allmänna frågor
Med offentlig upphandling avses de åtgärder som en upphandlande myndighet vidtar i samband med att den anskaffar (t.ex. köper, leasar, hyr eller byteshandlar) varor, tjänster eller byggentreprenader.
Den svenska offentliga sektorn köper varje år varor, tjänster och entreprenader för uppskattningsvis 500 miljarder kronor. Staten, landstingen och kommunerna köper allt ifrån kontorsmaterial, idrottsarenor och konsulttjänster till sjukvård och omsorg.
Denna verksamhet har en stor påverkan på samhällsekonomin. För att på bästa sätt ta tillvara på konkurrensen på marknaden och hushålla med skattemedlen måste offentliga myndigheter följa vissa bestämmelser när de handlar. Detta regleras i regelverket för offentlig upphandling.
Regelverket för offentlig upphandling bygger på EU-direktiv och är till stor del likadan inom hela den Europeiska Unionen. Syftet med upphandlingsreglerna är primärt att främja fri rörlighet inom EU.
Upphandlingen inom den offentliga sektorn regleras främst av lagen om offentlig upphandling (LOU) samt lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF).
Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som gäller när upphandlande myndigheter överlåter till enskilda att välja en utförare av en tjänst bland leverantörer i ett valfrihetssystem. LOV kan tillämpas vid upphandling av tjänster inom hälso- och sjukvårdsområdet, socialtjänstsområdet och för vissa arbetsmarknadspolitiska tjänster.
Härutöver berörs den offentliga upphandlingen av t.ex. konkurrenslagen, offentlighets- och sekretesslagen och förvaltningslagen.
Här kan du hitta, och läsa mer om de viktigaste lagarna och förordningarna
Upphandlande myndigheter ska följa reglerna i LOU och upphandlande enheter ska följa reglerna i LUF.
Med upphandlande myndighet avses statliga och kommunala myndigheter. Med myndighet jämställs
1. beslutande församlingar i kommuner och landsting, och
2. offentligt styrda organ, samt
3. sammanslutningar av en eller flera myndigheter, beslutande församlingar eller sammanslutningar av ett eller flera offentligt styrda organ.
Med offentligt styrda organ avses sådana bolag, föreningar, delägarförvaltningar, särskilt bildade samfällighetsföreningar och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och
1. som till största delen är finansierade av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet,
2. vars verksamhet står under kontroll av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet, eller
3. i vars styrelse eller motsvarande ledningsorgan mer än halva antalet ledamöter är utsedda av staten, en kommun, ett landsting eller en upphandlande myndighet.
Det är alltså tre omständigheter som ska uppfyllas för att en juridisk person ska anses utgöra ett offentligt styrt organ.
i) Den juridiska personen ska vara antingen ett bolag, en förening, en delägarförvaltning, en särskilt bildad samfällighetsförening eller en stiftelse.
ii) Verksamheten ska ha inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse, som inte är av industriell eller kommersiell karaktär. (Exempelvis framkommer av praxis att Svenska Spel tillgodoser ett behov i det allmännas intresse eftersom bolaget inrättats för att säkerställa sociala skyddshänsyn på den svenska spelmarknaden. Bolagets verksamhet ansågs inte ha industriell eller kommersiell karaktär bl.a. p.g.a. att bolaget saknar huvudsakligt vinstsyfte, att verksamheten inte anses innebära ett reellt ekonomiskt risktagande och att bolaget har en monopolställning.)
iii) Till sist ska en upphandlande myndighet ha någon form av kontroll över den juridiska personen. Antingen genom finansiering, tillsyn eller styrelserepresentation.
Med upphandlande enheter avses dels upphandlande myndigheter och dels sådana företag som
1. en upphandlande myndighet kan utöva ett bestämmande inflytande över, eller
2. bedriver verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde med stöd av en särskild rättighet eller ensamrätt.
Ett bestämmande inflytande anses finnas om en upphandlande myndighet, direkt eller indirekt, i förhållande till ett företag innehar mer än hälften av andelarna i företaget eller kontrollerar majoriteten av röstetalet på grund av aktieägande eller motsvarande eller kan utse mer än halva antalet ledamöter i företagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan.
Med särskild rättighet eller ensamrätt avses en rättighet eller ensamrätt som
1. beviljats enligt lag eller annan författning,
2. begränsar rätten att utöva en sådan verksamhet som avses i lagen till ett eller flera företag, och
3. väsentligt påverkar andra företags möjligheter att bedriva samma typ av verksamhet.
De lagar som styr offentlig upphandling bygger på fem grundläggande EU-rättsliga principer som alltid måste iakttas av den upphandlande myndigheten. De grundläggande EU-rättsliga principerna är principerna om icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, öppenhet (förutsebarhet och transparens) och ömsesidigt erkännande. Bestämmelserna i upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot bakgrund av dessa principer.
Icke-diskrimineringsprincipen
Principen om icke-diskriminering innebär ett förbud mot att diskriminera leverantörer på grund av deras nationalitet (exempelvis medborgarskap, etablerings- eller verksamhetsland). Den upphandlande myndigheten får inte ställa krav som endast svenska företag känner till eller kan klara och det gäller även i de fall då den upphandlande myndigheten inte förväntar sig att några utländska leverantörer ska lämna anbud. Anbudssökande och anbudsgivare från andra orter ska behandlas på samma sätt som företag från den egna kommunen.
Likabehandlingsprincipen
Principen om likabehandling innebär att alla leverantörer ska ges samma förutsättningar. Alla leverantörer måste till exempel få tillgång till samma information samtidigt, så att ingen leverantör får ett övertag. Upphandlaren får exempelvis inte acceptera ett för sent inkommet anbud, eftersom samma förutsättningar och tidsfrister ska gälla alla.
Proportionalitetsprincipen
Proportionalitetsprincipen innebär att krav och villkor i en upphandling ska stå i rimlig proportion till det som upphandlas. De åtgärder som den upphandlande myndigheten vidtar får inte gå utöver vad som är nödvändigt för den aktuella upphandlingen.
Principen om öppenhet
Principen om öppenhet (eller transparensprincipen) innebär att upphandlingar ska präglas av öppenhet och förutsebarhet. Uppgifter som gäller upphandlingen får inte hemlighållas, upphandlingen ska annonseras offentligt och de leverantörer som deltagit i anbudsförfarandet ska informeras om resultatet. Upphandlingarna ska vara offentliga och förfrågningsunderlaget ska vara förutsebart, det vill säga klart och tydligt formulerat och innehålla samtliga krav som ställs.
Principen om ömsesidigt erkännande
Principen om ömsesidigt erkännande innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska accepteras också i övriga EU/EES-länder.
Tröskelvärden och A- och B-tjänster
Tröskelvärden är de beloppsgränser som avgör om en upphandling ska ske enligt de nationella reglerna i 15 kap. LOU och LUF eller enligt de direktivstyrda reglerna (övriga kapitel i LOU och LUF).
För upphandling enligt LOU är tröskelvärdet för varor och tjänster för statliga myndigheter drygt 1,2 miljoner kronor och för övriga upphandlande myndigheter drygt 1,9 miljoner kronor. Tröskelvärdet för byggentreprenader (för alla upphandlande myndigheter) är drygt 48 miljoner kronor.
För upphandling enligt LUF gäller andra tröskelvärden. Tröskelvärdet för varor och tjänster är drygt 3,8 miljoner kronor och tröskelvärdet för byggentreprenader är drygt 48 miljoner kronor.
Beloppen justeras vartannat år, nästa gång den 1 januari 2012.
Tröskelvärdet ska beräknas till det maximala belopp som kan komma att betalas enligt kontraktet. Eventuella optioner och förlängningsklausuler ska räknas in som om de kommer att utnyttjas. Värdet av kontraktet ska beräknas exklusive mervärdesskatt.
Värdet av ett ramavtal ska beräknas till det högsta sammanlagda värdet av samtliga de kontrakt som planeras under ramavtalets löptid.
Varu- och tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller förnyas beräknas med ledning av det totala värdet av liknande kontrakt under den föregående tolvmånadersperioden eller det senaste räkenskapsåret. Ett alternativ är att uppskatta det totala värdet av kontrakt som kommer att upphandlas under den tolvmånadersperiod som följer på den första leveransen eller, om räkenskapsåret är längre än tolv månader, räkenskapsåret.
Det är inte tillåtet att dela upp en upphandling i flera mindre delar om avsikten är att hamna under tröskelvärdet. Det är dock tillåtet att handla upp flera olika delkontrakt, men det sammanlagda värdet av delkontrakten ska räknas samman och om tröskelvärdet då överskrids ska alla delkontrakt upphandlas enligt de direktivstyrda reglerna (dvs. inte enligt 15 kap. LOU eller LUF), även om värdet av ett enskilt delkontrakt understiger tröskelvärdet.
A-tjänster kallas sådana tjänster som typiskt sett har ansetts mer lämpade för gränsöverskridande handel och de omfattas därför av EU:s upphandlingsdirektiv. Vid upphandling av A-tjänster över tröskelvärdet ska LOU och LUF tillämpas fullt ut. Vilka tjänster som är A-tjänster är angivet i bilaga 2 till LOU/LUF.
B-tjänster är sådana tjänster som typiskt sett har ansetts mindre lämpade för gränsöverskridande handel. De omfattas därför inte av EU:s upphandlingsdirektiv och upphandlas således enligt 15 kap. LOU/LUF. Vilka tjänster som är B-tjänster anges i bilaga 3 till LOU/LUF.
Upphandlingsförfaranden över tröskelvärdena
De upphandlingsförfaranden som kan användas över tröskelvärdena är öppet förfarande, selektivt förfarande, förhandlat förfarande med föregående annonsering, förhandlat förfarande utan föregående annonsering och konkurrenspräglad dialog. Här nedan beskrivs de olika upphandlingsförfarendena närmare.
Upphandlingsförfaranden under tröskelvärdena och av B-tjänster
De upphandlingsförfaranden som kan användas under tröskelvärdena och vid upphandling av B-tjänster är förenklat förfarande, urvalsförfarande, direktupphandling och konkurrenspräglad dialog. Här nedan beskrivs de olika upphandlingsförfarendena närmare.
Upphandlingsformer som kan tillämpas både över och under tröskelvärdena
Konkurrenspräglad dialog och elektronisk auktion kan användas både över och under tröskelvärdena. Här nedan kan du läsa mer om dessa upphandlingsformer.
Inköpscentral och statliga ramavtal
En inköpscentral är en upphandlande myndighet (ej upphandlande enhet) som
1. ingår ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för andra upphandlande myndigheter eller enheter, eller
2. medverkar vid en offentlig upphandling i egenskap av ombud åt flera upphandlande myndigheter eller enheter.
En upphandlande myndighet eller enhet får anskaffa byggentreprenader, varor eller tjänster med hjälp av en inköpscentral. Den som ska anlita en inköpscentral, till exempel som ombud, behöver inte upphandla den tjänsten.
En upphandlande myndighet ska använda de statliga ramavtalen om myndigheten inte finner att en annan form av avtal sammantaget är bättre.
Om myndigheten avser att upphandla utan att använda de statliga ramavtalen ska Kammarkollegiets Inköpscentral underrättas om skälen för det. Detta kan göras direkt på www.avropa.se.
Även vid egna upphandlingar under gränsvärdena för direktupphandling (ca 287 000 kr i LOU och ca 577 000 i LUF) ska Kammarkollegiets Inköpscentral underrättas.
På www.avropa.se finns information om aktuella upphandlingar, gällande avtal, vem som får avropa etc.
Förfrågningsunderlag
Förfrågningsunderlag är ett samlingsbegrepp för allt underlag som tillhandahålls en leverantör för anbudsgivning i en upphandling. I den beskriver den upphandlande myndigheten den vara, tjänst eller byggentreprenad man önskar köpa. Underlaget kan omfatta bl.a. administrativa krav, krav på anbudsgivarna, krav på det som ska upphandlas, utvärderingsmodell och kontraktsvillkor.
I första hand bör leverantören ta kontakt med den upphandlande myndigheten och påtala felaktigheten, att kraven är orimliga etc för att försöka få till en ändring.
Det finns även möjlighet för en leverantör att begära överprövning och låta domstol bedöma frågan.
Möjligheterna att komplettera eller förtydliga ett utsänt förfrågningsunderlag är begränsade.
En upphandlande myndighet får göra kompletteringar och förtydliganden som handlar om att klargöra tveksamheter eller otydligheter i förfrågningsunderlaget.
En komplettering eller ett förtydligande får dock inte innebära en väsentlig förändring. Exempelvis ses ändring av ett obligatoriskt krav (ett s.k. skall-krav) normalt som en väsentlig ändring.
Om kompletteringen eller förtydligandet är sådant att det kan påverka ett anbuds utformande eller färdigställande, anses det inte tillåtet.
En förändring får heller inte innebära att en leverantör som med utgångspunkt i det ursprungliga förfrågningsunderlaget har avstått från att lämna in anbud, med kännedom om den slutliga utformningen skulle vara intresserad att lämna anbud.
Vid bedömningen av om den komplettering eller ett förtydligande kan anses vara tillåtet ska de grundläggande EU-principerna om bland annat likabehandling beaktas.
Upphandlingsstödet har tagit fram tre olika vägledningar för utformning av förfrågningsunderlag.
Ladda ned vägledningen om utformning av förfrågningsunderlag för upphandling av varor och tjänster här.
Ladda ned vägledningen om utformning av förfrågningsunderlag för upphandling inom byggsektorn här.
Ladda ned vägledningen om utformning av förfrågningsunderlag för upphandlingar enligt LOV här.
Annonsering
Målet med annonsen är att skapa intresse bland leverantörer att lämna anbud och därmed öka konkurrensen.
Läs mer om annonser här
För att en leverantör lättare ska hitta en relevant annons kodas varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna som upphandlingen gäller enligt ett system som heter Common Procurement Vocabulary (CPV-nomenklatur, nedan CPV-kod). Kodningen fungerar ungefär som ett produktnummer i ett lagersystem. När den upphandlande myndigheten skapar en annons ska det anges vilken eller vilka CPV-koder som är aktuella. Det är viktigt att ange rätt koder eftersom det annars finns en risk att leverantörerna inte hittar annonsen. Läs mer om CPV-nomenklatur
För att effektiv konkurrens ska kunna uppstå är huvudregeln för offentlig upphandling att upphandlingen ska annonseras. Det är vanligt att annonsen publiceras i en elektronisk databas.
Vid förenklat förfarande ska anbuden begäras in genom en annons i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig, eller genom annonsering på annat sätt som möjliggör effektiv konkurrens, t.ex. i en branschtidning eller i en större dagstidning.
Vid urvalsförfarande ska anbudsansökan begäras in genom en annons i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig.
Exempel på svenska elektroniska databaser där annonser om upphandling publiceras är (i bokstavsordning)
Allego
E-avrop
Eniro upphandling
Licitio
Mercell
OPIC
Oreo
Det kan finnas ytterligare databaser.
Vid upphandling över tröskelvärdena ska annonsering ske i den europeiska databasen TED (Tenders Electronic Daily) som är webbversionen av ”Tillägg till Europeiska unionens tidning” för offentlig upphandling i Europa.
En upphandlande myndighet kan komplettera annonsen i databasen med att redovisa kommande, aktuella och genomförda upphandlingar på den egna webbplatsen. Det finns inget hinder mot att annonsera i flera olika kanaler.
Om förutsättningar är uppfyllda för att genomföra en direktupphandling krävs ingen annonsering.
Förändringar i upphandlat kontrakt
Ändringar och tillägg till ett upphandlat kontrakt får inte vara av den omfattning att kontraktets ursprungliga innehåll och omfattning ändras väsentligt. I så fall ska en ny upphandling genomföras. EU-domstolen har fastställt ett antal principer för att avgöra om en ändring av ett upphandlat kontrakt under dess löptid är att anse som väsentlig.
Så kan exempelvis vara fallet
- om ändringen innebär att det införs villkor som, om de hade förekommit i det ursprungliga upphandlingsförfarandet, skulle ha gjort det möjligt att godkänna andra anbudsgivare än dem som ursprungligen godkändes eller att anta ett annat anbud än det som ursprungligen antogs,
- om ändringen medför att kontraktets tillämpningsområde i väsentlig utsträckning utökas så att det omfattar varor eller tjänster som först inte avsågs, eller
- om ändringen medför att kontraktets ekonomiska jämvikt ändras till förmån för den anbudsgivare som tilldelats kontraktet på ett sätt som inte föreskrevs i det ursprungliga kontraktet.
Utgångspunkten är att en överlåtelse av ett kontrakt från en leverantör till en annan inte är tillåten.
Uteslutning av leverantör
En leverantör ska uteslutas vid viss brottslighet. Det handlar bland annat om viss form av penningtvätt, bestickning och bedrägeri.
En leverantör får också uteslutas vid bland annat konkurs, likvidation, tvångsförvaltning, ackord, näringsförbud och brott avseende yrkesutövningen.
Notera att de EU-rättsliga principerna om framförallt proportionalitet ska iakttas vid bedömningen av om en leverantör ska uteslutas från upphandlingen.
Anbudsutvärdering
Den upphandlande myndigheten kan välja att tilldela kontraktet efter två grunder:
1. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, eller
2. det lägsta priset.
När den upphandlande myndigheten väljer det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan ett antal olika tilldelningskriterier tillämpas, exempelvis kvalitet. När den upphandlande myndigheten väljer ”lägsta pris” får inget annat än priset beaktas vid utvärderingen.
Tilldelningskriterier är de kriterier som används för att utvärdera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet inför tilldelningen av ett kontrakt. Dessa kallas även utvärderingskriterier eller bör-krav.
En upphandlande myndighet får förkasta ett anbud om priset är onormalt lågt. Innan detta kan ske ska den upphandlande myndigheten begära in en skriftlig förklaring till det låga priset från anbudsgivaren. Inkommer inget svar eller kan svaret inte motivera det låga priset, får anbudet förkastas. Vid upphandling över tröskelvärdena ska anbudsgivaren även beredas tillfälle att yttra sig över den upphandlande myndighetens beslut att förkasta anbudet och skälen för detta innan beslutet kan fattas. I 12 kap. 3 § LOU och LUF räknas ett antal omständigheter upp som kan gälla som förklaring till det låga anbudet, exempelvis särskilt kostnadseffektiva metoder eller att anbudsgivaren kan utnyttja tekniska lösningar eller särskilt gynnsamma förhållanden för att fullgöra kontraktet.
Det är den upphandlande myndigheten som avgör om den vill förkasta ett onormalt lågt anbud eller inte. En konkurrerande leverantör kan inte begära det.
Upphandlingsstödet har tagit fram två vägledningar om anbudsutvärdering.
Ladda ned vägledningen om anbudsutvärdering vid upphandling av varor och tjänster här.
Ladda ned vägledningen om utformning av förfrågningsunderlag för upphandling inom byggsektorn här.
Avbrytande av upphandling
En upphandling får bara avbrytas om den upphandlande myndigheten har sakligt godtagbara skäl för beslutet.
Att det bara återstår en lämplig anbudsgivare (bristande konkurrens) anses som regel utgöra ett godtagbart skäl att avbryta en upphandling liksom om de inkomna anbuden är högre än vad den upphandlande myndighetens budget tillåter. Detsamma gäller då den upphandlande myndigheten i efterhand inser att förfrågningsunderlaget har skrivits på ett felaktigt sätt vilket medför att man inte har möjlighet att välja det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
Den upphandlande myndighet som beslutat avbryta en upphandling ska underrätta anbudssökandena och anbudsgivarna om sitt beslut att avbryta upphandlingen.
De grundläggande EU-rättsliga principerna måste alltid iakttas.
En leverantör kan ansöka om överprövning av ett beslut att avbryta en upphandling.
Tilldelningsbeslut
Ett tilldelningsbeslut är den upphandlande myndighetens beslut om att tilldela en eller flera leverantörer kontrakt eller ramavtal. Anbudsgivarna och anbudssökandena ska snarast möjligt skriftligen underrättas om beslutet och skälen för det.
Samtliga anbudsgivare och anbudssökande ska snarast möjligt skriftligen underrättas om beslutet om val av leverantör, det så kallade tilldelningsbeslutet.
Underrättelse om tilldelningsbeslut ska även lämnas efter en förnyad konkurrensutsättning av ramavtal.
Av underrättelsen om tilldelningsbeslut ska skälen för beslutet framgå, dvs. på vilka grunder vissa anbudsgivare valts bort samt hur tilldelningskriterierna bedömts samt motivering och beslut. Underrättelsen ska även innehålla uppgift om eventuell avtalsspärr samt hur länge spärren löper.
För att se till att civilrättslig bundenhet inte uppkommer genom underrättelsen om tilldelningsbeslutet kan den upphandlande myndigheten ange att avtal sluts först när parterna har skrivit på ett upphandlingskontrakt.
Teckna upphandlingskontrakt
I de fall det löper en avtalsspärr kan kontrakt tecknas först sedan avtalsspärren löpt ut, i annat fall direkt.
Ett kontrakt ska vara skriftligt och undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur.
Avtalsspärr
Avtalsspärr är en period under vilken avtal inte får ingås. Detta beror på att anbudsgivarna under avtalsspärren ska kunna ansöka om överprövning av beslutet.
Avtalsspärren gäller i minst 10 dagar från och med dagen efter det att underrättelsen om tilldelningsbeslut skickats med ett elektroniskt medel, såsom exempelvis e-post eller telefax. Om tilldelningsbeslut meddelas på ett annat sätt, till exempel via vanligt brev, gäller avtalsspärren i minst 15 dagar. En upphandlande myndighet kan välja att tillämpa en längre avtalsspärr men aldrig en kortare än minimum 10 eller 15 dagar från att tilldelningsbeslut skickats.
Dag 0 är dagen då underrättelse om tilldelningsbeslut skickas och avtalsspärr börjar gälla. Därefter följer minst 10 eller 15 dagar då avtalsspärr råder. Dag 11 eller 16 kan avtalet tecknas.
Obligatorisk avtalsspärr gäller inte vid direktupphandling eller tilldelning av avtal genom avrop från ramavtal. En frivillig avtalsspärr kan under vissa förhållanden iakttas.
Ja, avtalsspärren räknas i kalenderdagar, dvs. även lördagar söndag och helgdagar räknas in.
Om den sista dagen för avtalsspärr infaller på en lördag, söndag eller helgdag förlängs avtalsspärren till och med nästkommande vardag (den så kallade söndagsregeln). Om sista dagen för avtalsspärren exempelvis är en söndag förlängs avtalsspärren till och med måndag. Det betyder att avtal inte kan tecknas förrän nästkommande vardag, det vill säga på tisdag i det här fallet.
Om kontrakt tecknas trots att det finns en avtalsspärr kan kontraktet komma att ogiltigförklaras av domstol.
Överprövning av en upphandling
En leverantör kan ansöka om överprövning om leverantören anser att den upphandlande myndigheten har gjort fel och brutit mot gällande lagstiftning i samband med upphandlingen och att leverantören på grund av detta har lidit eller kan komma att lida skada.
Det finns inget krav på att man måste ha lämnat anbud i en upphandling för att man ska kunna överpröva upphandlingen.
Alla åtgärder som vidtas av den upphandlande myndigheten kan begäras överprövade, t.ex. val av upphandlingsform, val av krav i upphandlingen och tilldelningsbeslut. En leverantör kan alltså begära överprövning redan då han får del av förfrågningsunderlaget.
Även beslut att avbryta en upphandling kan begäras överprövade.
Ansökan om överprövning ska göras hos förvaltningsrätten i den domkrets där den upphandlande myndigheten har sin hemvist, dvs. oftast den förvaltningsrätt som ligger närmast den upphandlande myndighetens huvudkontor.
I de fall det löper en s.k. avtalsspärr ska en ansökan om överprövning ha kommit in till domstolen före utgången av avtalsspärren.
Om det inte finns någon avtalsspärr måste ansökan ha kommit in till domstolen före det att kontrakt tecknats.
Om den upphandlande myndigheten har brutit mot de grundläggande principerna eller någon annan bestämmelse i LOU eller LUF och detta har medfört att leverantören lidit eller kan komma att lida skada, ska domstolen besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan en rättelse gjorts.
När någon avtalsspärr eller förlängd avtalsspärr inte gäller får domstolen på yrkande av leverantör besluta att den upphandlande myndigheten inte får ingå avtal innan något annat har bestämts av domstolen, ett s.k. interimistiskt beslut. Domstolen får också interimistiskt besluta att ett avtal inte får fullgöras. Vidare får domstolen besluta att någon förlängd avtalsspärr inte ska gälla och att en tiodagarsfrist inte ska gälla.
Överprövning av avtals giltighet
Möjlighet till överprövning av ett kontrakts giltighet finns i följande situationer.
i) Vid otillåtna direktupphandlingar, dvs. kontrakt som slutits utan att annonsering har skett enligt bestämmelserna i LOU eller LUF.
ii) Om kontrakt har slutits innan tilldelningsbeslut har skickats eller kontrakt har slutits i strid med ett interimistiskt beslut, avtalsspärr eller tiodagarsfrist och de grundläggande principerna eller någon annan bestämmelse i LOU eller LUF har överträtts och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada.
iii) Vid överträdelse av bestämmelserna om förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal om detta medför att en leverantör har lidit eller kan komma att lida skada.
I följande fall kan inte ett kontrakt ogiltigförklaras.
i) Om en annons om förhandsinsyn har publicerats och 10 dagar löpt ut utan överprövning.
ii) Om den upphandlande myndigheten har iakttagit en frivillig avtalsspärr efter kontraktstilldelning med förnyad konkurrensutsättning inom ett ramavtal.
iii) Om det finns tvingande hänsyn till ett allmänintresse (t.ex. skydd för människors liv och hälsa).
I de fall ett kontrakt ogiltigförklaras bortfaller skyldigheten att fullgöra kontraktet för båda parter. Parterna ska komma i samma situation som de befann sig i innan kontraktet tecknades. Detta innebär att om förpliktelser i kontraktet helt eller delvis har uppfyllts ska prestationerna återgå vilket i praktiken betyder att det som redan fysiskt är levererat ska återställas till leverantören. Om detta inte är möjligt ska förmögenhetsläget återställas dvs. parterna ska ekonomiskt vara i samma läge som innan kontrakt tecknades.
Skadestånd
En leverantör som anser att en upphandlande myndighet inte har följt bestämmelserna i LOU eller LUF kan väcka talan om skadestånd för den skada som leverantören drabbats av.
Inom ett år från den tidpunkt då avtal har slutits eller förklaras ogiltigt (genom ett avgörande som har vunnit laga kraft) har leverantörer möjlighet att väcka talan om skadestånd. Om talan inte väcks inom ett år är det inte längre möjligt att föra en skadeståndstalan.
En skadeståndstalan ska väckas vid den tingsrätt i vars domkrets den upphandlande myndigheten har sin hemvist, dvs. oftast den tingsrätt som ligger närmast den upphandlande myndighetens huvudkontor.
Sekretess
I en offentlig upphandling råder absolut sekretess fram till att tilldelningsbeslut meddelas eller upphandlingen dessförinnan har avslutats. Det betyder att inga uppgifter om de anbud som kommit in får offentliggöras. Till exempel så råder det absolut sekretess om vilka, och hur många leverantörer som lämnat anbud samt vilka priser och övriga villkor som lämnats.
När tilldelningsbeslutet har fattats, eller om upphandlingen har avbrutits, blir alla anbudshandlingar som huvudregel offentliga. Bara om det föreligger särskilda skäl, exempelvis om det kan antas att en leverantör kan lida skada om uppgifterna kommer ut, gäller fortsatt sekretess.
Övrigt
(The Swedish) Public Procurement Act
Förenklat förfarande
Termen ”förenklat förfarande” markerar att förfarandet är förenklat i förhållande till de mer detaljerade krav som ska vara uppfyllda vid upphandling över tröskelvärdet.
Vid ett förenklat förfarande får alla leverantörer som önskar lämna anbud.
Förenklat förfarande får användas vid upphandlingar enligt 15 kap. LOU/LUF, dvs. vid upphandlingar under tröskelvärdena och av B-tjänster.
Inbjudan att delta i upphandlingen sker via annonsering i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig eller via annonsering på annat sätt som leder till effektiv konkurrens, t.ex. i en branschtidning eller i en större dagstidning.
När anbudstiden gått ut och anbuden öppnats sker en kvalificering av anbudsgivarna och en prövning av anbuden med avseende på de krav som ställts på den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska upphandlas. Därefter sker en utvärdering av anbuden utifrån de tilldelningskriterier som angivits i förfrågningsunderlaget alternativt lägsta pris, beroende på vilken tilldelningsgrund som den upphandlande myndigheten tidigare valt.
Ja. Förhandlingar får genomföras med en eller flera anbudsgivare. Det är den upphandlande myndigheten som avgör om förhandlingar behövs för att få bästa möjliga villkor. Den upphandlande myndigheten är dock inte skyldig att förhandla med någon anbudsgivare.
Förhandlingen får ske kring samtliga delar i uppdraget, även priset. En förhandling får inte leda fram till att kraven för upphandlingen väsentligen ändras. Då kan upphandlingen behöva göras om så att principerna om likabehandling och öppenhet upprätthålls.
Urvalsförfarande
Ett urvalsförfarande innebär att alla leverantörer har rätt att inkomma med en ansökan om att få lämna anbud (anbudsansökan) men bara de anbudssökande som bjuds in av den upphandlande myndigheten får lämna anbud. Efter en kvalificering av de anbudssökande bjuder den upphandlande myndigheten in utvalda leverantörer att lämna anbud.
Denna upphandlingsform används vanligen i de fall många leverantörer väntas vara intresserade av att delta i upphandlingen. Detta för att man därigenom kan uppnå ett rimligt förhållande mellan värdet på upphandlingen och de administrativa kostnaderna för anbudshanteringen.
Urvalsförfarande får användas vid upphandlingar enligt 15 kap. LOU/LUF, dvs. vid upphandlingar under tröskelvärdena och av B-tjänster.
Inbjudan att delta i upphandlingen (ansökningsinbjudan) ska publiceras genom en annons i en elektronisk databas som är allmänt tillgänglig.
När ansökningstiden gått ut och ansökningarna har öppnats sker en kvalificering av de anbudssökande, varefter den upphandlande myndigheten bjuder in ett urval av de kvalificerade anbudssökandena att lämna anbud. Till dessa skickas en inbjudan med förfrågningsunderlag.
När anbudstiden gått ut och anbuden öppnats sker en prövning av anbuden med avseende på de krav som ställts på den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska upphandlas. Därefter sker en utvärdering av anbuden utifrån de tilldelningskriterier som angivits i förfrågningsunderlaget, alternativt lägsta pris, beroende på vilken tilldelningsgrund som den upphandlande myndigheten tidigare valt.
Ja. Förhandlingar får genomföras med en eller flera anbudsgivare. Det är den upphandlande myndigheten som avgör om förhandlingar behövs för att få bästa möjliga villkor. Den upphandlande myndigheten är dock inte skyldig att förhandla med någon anbudsgivare.
Förhandlingen får ske kring samtliga delar i uppdraget, även priset. En förhandling får inte leda fram till att kraven för upphandlingen väsentligen ändras. Då kan upphandlingen behöva göras om så att principerna om likabehandling och öppenhet upprätthålls.
Direktupphandling
En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering eller anbud i viss form.
Direktupphandling får endast användas vid upphandlingar enligt 15 kap. LOU/LUF och under vissa, i lagen särskilt angivna, förutsättningar. Direktupphandling är tillåten:
- om upphandlingens värde uppgår till högst ca 287 000 kronor vid upphandling enligt LOU eller högst ca 577 000 kronor vid upphandling enligt LUF (gäller under år 2011), eller
- om förutsättningarna för förhandlat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda, eller
- om det föreligger synnerliga skäl.
Värdet ska uppskattas till det totala belopp som kan komma att betalas enligt kontraktet, exempelvis ska options- och förlängningsklausuler beaktas som om de kommer att utnyttjas.
Vid beräkningen av värdet ska alla upphandlingar av samma slag under räkenskapsåret beaktas. Man får exempelvis inte dela upp cyklar i damcykel, herrcykel och mountainbike.
En upphandling får inte delas upp i syfte att komma under gränsvärdet för direktupphandling.
Det beror på hur stort värde upphandlingen har. Vid ett mycket lågt värde, t.ex. vid inköp av fikabröd är inköp över disk i regel tillåtet. Vid högre värden bör den upphandlande myndigheten göra prisförfrågningar eller använda sig av prisjämförelsestjänster. Om värdet är högt kan det i många fall vara lämpligt att skicka ut offertförfrågningar till ett antal potentiella leverantörer för att utnyttja konkurrensen på bästa sätt. De EU-rättsliga principerna om bl.a. likabehandling och öppenhet ska beaktas även vid direktupphandlingar.
Upphandlingsstödet har tagit fram två dokument till stöd för dig som ska genomföra eller delta i en direktupphandling. En kortversion om direktupphandling till ett lågt värde och en mer djupgående vägledning som beskriver alla former av direktupphandling. Vägledningarna finner du här
Öppet förfarande
Ett öppet förfarande innebär att alla leverantörer får lämna anbud.
Öppet förfarande är ett upphandlingsförfarande som får användas vid upphandlingar över tröskelvärdena.
Annonsering sker i TED (Tenders Electronic Daily) som är webbversionen av ”Tillägg till Europeiska unionens tidning” för offentlig upphandling i Europa.
När anbudstiden gått ut och anbuden öppnats sker en kvalificering av anbudsgivarna och en prövning av anbuden med avseende på de krav som ställts på det som ska upphandlas. Därefter ska en utvärdering av anbuden ske utifrån de tilldelningskriterier som angivits i förfrågningsunderlaget alternativt lägsta pris, beroende på vilken tilldelningsgrund som den upphandlande myndigheten tidigare valt.
Nej, förhandling får inte förekomma vid ett öppet förfarande.
Selektivt förfarande
Ett selektivt förfarande innebär att alla leverantörer får ansöka om att få delta i upphandlingen, men bara de anbudssökande som bjuds in av den upphandlande myndigheten får lämna anbud.
Efter en kvalificering av de anbudssökande bjuder den upphandlande myndigheten in utvalda leverantörer att lämna anbud. Förhandlingar får inte förekomma.
Ett selektivt förfarande används vanligen i de fall många leverantörer väntas vara intresserade av att delta i upphandlingen. Detta för att man därigenom kan uppnå ett rimligt förhållande mellan värdet på upphandlingen och de administrativa kostnaderna för anbudshanteringen.
Ett selektivt förfarande är ett upphandlingsförfarande som får användas vid upphandlingar över tröskelvärdena.
Ansökningsinbjudan sker via annonsering i TED (Tenders Electronic Daily) som är webbversionen av ”Tillägg till Europeiska unionens tidning” för offentlig upphandling i Europa.
Enligt LOU ska de regler och kriterier som den upphandlande myndigheten kommer att tillämpa vid valet av anbudssökande klart framgå av annonsen. Därutöver ska det lägsta och i förekommande fall det högsta antalet anbudssökande som den upphandlande myndigheten avser att bjuda in att lämna anbud anges. I LUF anges att den upphandlande myndigheten ska välja ut leverantörer enligt de kriterier och grunder som enheten angett och gjort tillgängliga för berörda leverantörer.
Enligt LOU ska antalet anbudssökande som den upphandlande myndigheten avser att bjuda in uppgå till minst fem stycken. I LUF anges att antalet måste vara stort nog för att uppnå effektiv konkurrens.
När ansökningstiden gått ut och ansökningarna öppnats sker en kvalificering av de anbudssökande varefter den upphandlande myndigheten bjuder in de kvalificerade och utvalda anbudssökandena till att lämna anbud. Till dessa skickas en inbjudan med förfrågningsunderlag.
När anbudstiden gått ut och anbuden öppnats sker en prövning av anbuden med avseende på de krav som ställts på det som upphandlas samt därefter en utvärdering
av anbuden utifrån de tilldelningskriterier som fastställdes i förfrågningsunderlaget alternativt lägsta pris, beroende på vilken tilldelningsgrund som den upphandlande myndigheten tidigare valt.
Nej, förhandling får inte förekomma vid ett selektivt förfarande.
Förhandlat förfarande med föregående annonsering
Ett förhandlat förfarande med föregående annonsering innebär att den upphandlande myndigheten bjuder in utvalda leverantörer och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem. Vid förhandlingen ska anbuden anpassas till de krav som myndigheten har angivit i annonsen och i förfrågningsunderlaget. Förhandlingen ska också syfta till att få fram det bästa anbudet enligt de tilldelningskriterier som angivits.
Ett förhandlat förfarande med föregående annonsering får användas vid upphandlingar över tröskelvärdena
Vid upphandling enligt LOU får det förhandlade förfarandet med föregående annonsering endast användas under vissa särskilt angivna förutsättningar. Ett exempel är om de anbud som lämnats vid öppet eller selektivt förfarande är ogiltiga, under förutsättning att villkoren i förhållande till den tidigare upphandlingen inte ändras väsentligt. Ett annat exempel är om det som ska upphandlas är av ett sådant slag eller är förenat med sådana risker att det p.g.a. särskilda omständigheter inte går att ange något totalpris i förväg.
Vid upphandling enligt LUF kan en upphandlande enhet fritt välja mellan öppet, selektivt och förhandlat förfarande med föregående annonsering.
Ansökningsinbjudan sker via annonsering i TED (Tenders Electronic Daily) som är webbversionen av ”Tillägg till Europeiska unionens tidning” för offentlig upphandling i Europa.
Enligt LOU ska de regler och kriterier som den upphandlande myndigheten kommer att tillämpa vid valet av anbudssökande klart framgå av annonsen. Därutöver ska det lägsta och i förekommande fall det högsta, antalet anbudssökande som den upphandlande myndigheten avser att bjuda in till anbudsgivning/förhandling anges. I LUF anges att den upphandlande myndigheten ska välja ut leverantörer enligt de kriterier och grunder som enheten angett och gjort tillgängliga för berörda leverantörer.
Enligt LOU ska antalet anbudssökande som den upphandlande myndigheten avser att bjuda in uppgå till minst tre stycken. I LUF anges att antalet måste vara stort nog för att uppnå effektiv konkurrens.
När ansökningstiden gått ut och ansökningarna öppnats sker en kvalificering av de anbudssökande varefter den upphandlande myndigheten bjuder in de kvalificerade och utvalda anbudssökandena till att lämna anbud eller till förhandling. Till dessa skickas en inbjudan med förfrågningsunderlag.
Förhandling sker med anbudsgivarna för att anpassa anbuden till de krav på kontraktsföremålet som har angetts i annonsen och i förfrågningsunderlaget och för att få fram det bästa anbudet enligt de tilldelningskriterier som angivits.
Förhandlingarna kan också ske i successiva steg för att gradvis minska antalet anbud. I de fall den upphandlande myndigheten har för avsikt att använda detta förfaringssätt ska det anges i annonsen eller i förfrågningsunderlaget. Det successiva urvalet ska ske utifrån de tilldelningskriterier som angivits i förfrågningsunderlaget.
Den upphandlande myndigheten är inte skyldig att förhandla om beslutet att inte förhandla grundas på objektiva kriterier.
Förhandlat förfarande utan föregående annonsering
Ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering är ett upphandlingsförfarande som får användas vid upphandlingar över tröskelvärdena.
Ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering innebär att den upphandlande myndigheten får vända sig direkt till en eller flera leverantörer, en slags direktupphandling således.
Det framgår av 4 kap. 5-9 §§ LOU och 4 kap. 2-3 §§ LUF när förhandlat förfarande utan föregående annonsering kan användas.
Exempel på situationer där förhandlat förfarande utan föregående annonsering får användas:
- om det vid ett öppet eller selektivt förfarande inte lämnats några anbud eller anbudsansökningar eller att anbuden inte är lämpliga under förutsättning att de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändras väsentligt, eller
- om det som ska upphandlas endast kan fullgöras av en leverantör p.g.a. ensamrätt eller av tekniska eller konstnärliga skäl, eller
- om det är absolut nödvändigt att tilldela kontraktet, men synnerlig brådska, orsakad av omständigheter som inte kunnat förutses av den upphandlande myndigheten, gör det omöjligt att använda andra upphandlingsformer.
De förteckningar som anges i lagarna är uttömmande och ska tolkas restriktivt.
Konkurrenspräglad dialog
Konkurrenspräglad dialog är ett förfarande där alla leverantörer kan begära att få delta och där den upphandlande myndigheten för en dialog med de anbudssökande som har bjudits in att delta i detta förfarande.
Vid upphandling enligt LOU får konkurrenspräglad dialog endast användas under vissa särskilt angivna förutsättningar. Konkurrenspräglad dialog kan under vissa förutsättningar användas när det kontrakt som ska upphandlas är ”särskilt komplicerat” och det t.ex. inte är möjligt att definiera de prestanda- eller funktionskrav som kan tillgodose den upphandlande myndighetens behov.
Några bestämmelserna om konkurrenspräglad dialog finns inte i LUF. Europeiska kommissionen har dock uttalat att det inte finns något som hindrar en upphandlande enhet från att i ett förhandlat förfarande med annonsering föreskriva att förhandlingen ska genomföras på ett sätt som följer av reglerna om konkurrenspräglad dialog.
Konkurrenspräglad dialog får användas vid upphandlingar såväl över som under tröskelvärdena.
Ansökningsinbjudan sker över tröskelvärdena via annonsering i TED (Tenders Electronic Daily) som är webbversionen av ”Tillägg till Europeiska unionens tidning” för offentlig upphandling i Europa och vid upphandling under tröskelvärdet i en databas som är allmänt tillgänglig.
Av annonsen och det beskrivande dokumentet ska klart framgå de villkor, krav och kriterier som gäller för att få delta i dialogen liksom tilldelningskriterierna. Därutöver det lägsta och i förekommande fall det högsta, antalet anbudssökande som den upphandlande myndigheten avser att bjuda in till dialog. Antalet anbudssökande som den upphandlande myndigheten avser att bjuda in ska uppgå till minst tre stycken.
När ansökningstiden gått ut och ansökningarna öppnats sker en kvalificering av de anbudssökande. Därefter bjuder den upphandlande myndigheten skiftligt in det antal kvalificerade anbudssökande till dialog som har angetts i annonsen. Av inbjudan ska bl.a. framgå tid och plats för dialogen samt hänvisning till beskrivande dokument. I de fall antalet anbudssökande som uppfyller kraven och kriterierna är färre än det lägsta antalet som angetts i annonsen får den upphandlande myndigheten bjuda in det antal som är kvalificerade. Dialogen ska resultera i en eller flera lösningar som sedan utgör grunden för de anbud som deltagarna bjuds in att lämna. Alla frågor kring kontraktet är möjliga att diskutera. Dialogen får emellertid inte medföra att de förutsättningar som angetts i annonsen, beskrivande dokument eller inbjudan till att delta i dialogen ändras väsentligt eftersom detta strider mot principerna om likabehandling och öppenhet. Dialogen fortsätter till dess det finns en eller flera acceptabla lösningar som tillgodoser den upphandlande myndighetens behov. Efter avslutad dialog uppmanar den upphandlande myndigheten deltagarna att lämna sina slutgiltiga anbud. Anbuden ska utvärderas utifrån de tilldelningskriterier som angetts i annonsen eller det beskrivande dokumentet. Hur dessa kriterier ska värderas (viktning eller fallande prioritetsordning) ska anges senast i inbjudan till att delta i dialogen. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska alltid användas som grund för tilldelningen av kontrakt vid konkurrenspräglad dialog.
Läs mer i Upphandlingsstödets vägledning om konkurrenspräglad dialog.
Elektronisk auktion
Med elektronisk auktion avses en upprepad process med hjälp av elektroniska medel för att presentera nya lägre priser eller nya värden för vissa delar av anbuden.
En elektronisk auktion utgör inget fullständigt upphandlingsförfarande utan kan användas som en avslutande fas i upphandlingar såväl över som under tröskelvärdena. Elektronisk auktion kan också användas vid avrop med förnyad konkurrensutsättning från ett ramavtal.
Eftersom den elektroniska auktionen utgör en avslutande del av upphandlingen innebär det att den ska föregås av en fullständig utvärdering av anbuden i enlighet med de tilldelningskriterier som angetts i förfrågningsunderlaget.
Förutsättningen för att en elektronisk auktion ska kunna användas som avslutande del är att förfrågningsunderlaget kan uttryckas med tillräcklig exakthet. Inbjudan att lämna nya anbud i auktionen kan endast omfatta sådana delar av anbudet som kan uttryckas i siffror och procenttal och därmed bli föremål för en automatisk bedömning och rangordning.
Förutsatt att dessa villkor är uppfyllda kan elektronisk auktion användas såväl vid upphandlingar när kontraktet ska tilldelas den leverantör som erbjudit det lägsta priset, som när kontraktet ska tilldelas den leverantör som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.
Om den upphandlande myndigheten avser att avsluta en upphandling med en elektronisk auktion ska detta anges i annonsen. I förfrågningsunderlaget ska anges vilka delar samt vilka
objekt eller områden som ska ingå i auktionen. Resultatet av auktionen är helt avgörande för vilken anbudsgivare som tilldelas kontraktet. Inbjudan till auktionen skickas elektroniskt till de anbudsgivare som lämnat godtagbara anbud.
I inbjudan ska bl.a. anges om auktionen ska genomföras i etapper och i så fall tidplanen för varje etapp, när auktionen börjar (tidigast inom två arbetsdagar) samt villkoren för hur auktionen ska avslutas.
Läs mer i Upphandlingsstödets vägledning om elektronisk auktion.
Koncessioner
En byggkoncession är ett kontrakt av samma slag som ett byggentreprenadkontrakt men som innebär att ersättningen till leverantören helt eller delvis utgörs av en rätt för leverantören att utnyttja anläggningen. En byggkoncession innebär till skillnad från en byggentreprenad att leverantören tar en ekonomisk risk.
En byggkoncession upphandlas enligt LOU under friare former än ett vanligt byggentreprenadkontrakt (13 kap. LOU).
Byggkoncessioner är undantagna från LUF:s tillämpningsområde. De grundläggande EU-rättsliga principerna ska dock iakttas vid upphandling av byggkoncessioner.
En tjänstekoncession är ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men som innebär att ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätten att utnyttja tjänsten.
Vid en tjänstekoncession åtar sig en leverantör att ansvara för en verksamhet där ersättning för detta utgår i form av rätten att ta betalt av allmänheten för att utnyttja tjänsterna som produceras i denna verksamhet, eller en sådan rätt i kombination med betalningar från den upphandlande myndigheten. Som exempel kan nämnas att en leverantör på uppdrag av en kommun ansvarar för driften av ett badhus med rätt att ta ut ersättning från allmänheten.
Ett avtal om tjänstekoncession förutsätter att leverantören tar en ekonomisk risk för att kontraktet ska anses utföra en tjänstekoncession.
Tjänstekoncession faller helt utanför LUF:s tillämpningsområde och regleras bara genom en paragraf i LOU (1 kap. 12 § LOU), i vilken anges att icke-diskrimineringsprincipen ska tillämpas under vissa förhållanden. I båda fallen ska dock de EU-rättsliga principerna följas vid upphandling av tjänstekoncession.
Projekttävling
En projekttävling kan användas vid upphandling av tjänster som kan resultera i en ritning eller projektbeskrivning. En projekttävling kan anordnas både över och under tröskelvärdena.
En projekttävling är öppen för alla och innebär att leverantörerna deltar i en tävling och en oberoende och sakkunnig jury utser vinnande ritning eller projektbeskrivning. De kriterier som juryn får beakta ska framgå av annonsen för projekttävlingen. Tävlingsbidragen är anonyma och kan jämföras med varandra.
Den upphandlande myndigheten kan efter projekttävlingen tilldela ett tjänstekontrakt till vinnaren eller vinnarna i projekttävlingen och då är det möjligt att tillämpa ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering.
Allmänt om ramavtal
Ett ramavtal är ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt (avrop) under en given tidsperiod.
Om den upphandlande myndigheten har tecknat ett ramavtal avseende en specifik vara eller tjänst så behöver myndigheten inte gå ut i en ny upphandling varje gång den har behov av varan eller tjänsten, utan kan avropa (tilldela kontrakt) från ramavtalet.
Ett ramavtal kan antingen innehålla fullständiga villkor för senare anskaffningar från ramavtalet, eller inte göra det. Innehåller ramavtalet fullständiga villkor sker avrop i enlighet med villkoren i ramavtalet. Om ramavtalet inte innehåller de fullständiga villkoren ska de leverantörer som tecknat ramavtalet bjudas in för att på nytt lämna anbud, en s.k. förnyad konkurrensutsättning.
Bestämmelserna om ramavtal är mer detaljerade i LOU än i LUF. Det som är tillåtet enligt LOU är som regel också tillåtet enligt LUF, varför reglerna om ramavtal i LOU kan utgöra vägledning även vid upphandling av ramavtal enligt LUF.
Ramavtal med fastställda villkor kan tecknas med en eller flera leverantörer.
I de fall villkoren i ramavtalet är fastställda och ramavtal har tecknats med fler än en leverantör, ska kontrakt (avrop) tilldelas den leverantör som lämnat det bästa anbudet vid ramavtalsupphandlingen. Av ramavtalet ska som huvudregel framgå leverantörernas rangordning eller någon annan fördelningsnyckel som säkerställer att tilldelningen sker på ett objektivt sätt.
I de fall ett eller flera villkor i ett ramavtal inte är fastställda ska en förnyad konkurrensutsättning genomföras vid avrop. Detta innebär att en ny inbjudan att lämna anbud lämnas till ramavtalsleverantörerna i enlighet med de villkor som angetts i ramavtalet. Dessa villkor får om nödvändigt preciseras och vid behov kompletteras med andra villkor som angetts i förfrågningsunderlaget vid upphandlingen av ramavtalet.
För varje kontrakt som ska tilldelas från ramavtalet ska den upphandlande myndigheten samråda skriftligt med de ramavtalsleverantörer som kan genomföra kontraktet. I praktiken genomförs en ”miniupphandling”.
Ett ramavtal får bara löpa under en längre tid än fyra år om det finns särskilda skäl.
Anbud
Ett anbud är ett bindande svar från en leverantör på ett förfrågningsunderlag.
Den upphandlande myndigheten måste i förfrågningsunderlaget ange hur länge anbuden ska vara bindande, dvs. anbudens giltighetstid. Vid ett öppet förfarande och förenklat förfarande måste det anges redan i annonsen hur länge anbudsgivarna ska vara bundna av sina anbud.
En anbudsgivare är bunden av sitt anbud även om anbudsgivaren har fått en underrättelse om tilldelningsbeslut.
Om ett anbud eller en ansökan om att lämna anbud innehåller en uppgift som är uppenbart felaktig i form av en felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel, får den upphandlande myndigheten tillåta att anbudsgivaren eller anbudssökanden rättar detta fel.
I de fall ett anbud eller en ansökan om att lämna anbud innehåller otydligheter kan den upphandlande myndigheten begära att anbudet eller ansökan förtydligas eller kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.
Det är dock viktigt att tänka på att en komplettering eller ett förtydligande inte får innebära att tidigare lämnade uppgifter ersätts med nya, utan endast konkretiserar redan lämnade uppgifter. Det medför att vid ett förtydligande eller en komplettering får endast marginella sakuppgifter tillföras anbudet eller ansökan.
Om komplettering eller förtydligande medges av en upphandlande myndighet måste möjligheten vara lika för samtliga anbudsgivare. Åtgärden att förtydliga eller komplettera ska ske innan beslut om tilldelning fattas.
Det är alltid den upphandlande myndigheten som avgör om förtydliganden eller kompletteringar ska tillåtas. En leverantör kan dock framföra önskemål om en sådan åtgärd.
Nej, det skulle strida mot likabehandlingsprincipen.
Om upphandlingsstödet
Upphandlingsstödet erbjuder stöd och praktisk vägledning till såväl upphandlande myndigheter och enheter som leverantörer till offentlig sektor. Vår målsättning är att underlätta upphandlingsprocessen så att konkurrensen på marknaden bättre tas tillvara och att skattemedlen används på bästa sätt till nytta för medborgarna, den offentliga sektorn och näringslivet. Vi har sakkunniga medarbetare inom tre olika områden:
- Upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader,
- Upphandling av vård och omsorg och hälso- och sjukvård, och
- E-upphandling
Vi svarar bl.a. på frågor av generell karaktär och tar fram vägledningar som syftar till att underlätta upphandlingsprocessen.
Till Konkurrensverket, som ansvarar för tillsyn och frågor om upphandlingsskadeavgift.
Till Inköpscentralen på Kammarkollegiet. Lämpligen kontaktar du Inköpscentralens Ramavtalsservice som nås via telefon (08-700 07 70) eller mail
(ramavtalsservice@kammarkollegiet.se).
Mer information om statliga ramavtal och om den statliga inköpssamordningen finns här.